Rika och fattiga länder

I en värld i ständig förändring är det betydelsefullt att eleverna kan “utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara”. Konflikter om resurser och makt och spänningen mellan rika och fattiga länder är återkommande. I den här lektionsplaneringen får eleverna stifta bekantskap med Gapminder och ta del av olika digitala resurser för att under kursen lära sig mer om rika och fattiga länder. “Det är både roligt och lärorikt att använda sig av Gapminder”

Syfte

Eleverna ska göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.

Läroplanskoppling

Geografi

Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data (…), med hjälp av kartor, geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, t.ex. satellitbilder.

Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Detta arbetsområdet innehåller följande gruppuppgifter (grupper om 4)

Uppgift 1 - Bekanta dig med Gapminder

Uppgift 2 - Analys av ett fattigt land

Uppgift 3 - Orsaker till landets fattigdom

Uppgift 4 - Vilka utmaningar står fattiga länder inför? (Klimatförändringar)

Uppgift 5 - Hållbar utveckling för de fattiga länderna

Uppgift 6 - Hur värderar man källor?

Tidsåtgång

Arbetet är en hel planering för ett arbetsområde i geografi. Eleverna ska arbeta med arbetsområdet i ca fem veckor. Men det finns enskilda moment i planeringen som man kan plocka ut och arbeta med under 1-3 lektioner.

Börja med att få eleverna att fundera över begreppet fattigdom - vad tänker eleverna när de hör begreppet fattigdom?

Använd EPA-modellen:

Enskilt - eleven funderar enskilt i några minuter över begreppet och vad de tänker när de hör ordet “fattigdom”.

Par/Grupp - eleverna är placerade i grupper om fyra och får i gruppen redogöra för varandra vad de har skrivit ner.

Alla - Använd en padlet (digital anslagstavla) där varje grupp skriver upp sina tankar och också skriver ner vilka orsaker de tror finns till att vissa lever i fattigdom.

Länk till webbresursen Padlet

Därefter kan man presentera målen och upplägget för arbetsområdet.

Målen:

Efter avslutat arbetsområde ska eleverna känna till:

• Hur fattigdomen kan se ut i ett land och olika orsaker till fattigdom i världen.

• Hur man kan arbeta för att bekämpa fattigdom utifrån de olika perspektiven socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

• Hur klimatförändringar och följderna av dem påverkar fattiga länder.

• Hur man värderar och resonerar om olika källor.

För att de ska kunna använda verktyget Gapminder på ett bra sätt för arbetsområdet är det värt att inleda med en lektion där de får bekanta sig med det.

Inled genom att logga in på: Gapminder

På webbsidan finns det längst upp till höger en liten instruktionsfilm – How to use Gapminder Bubbels. Titta på den gemensamt.

Gå tillsammans igenom olika verktyg som finns och de snabba frågorna som Hans Rosling svarar på.

Låt sedan eleverna ta reda på:

1. Den förväntade livslängden i Indien 2018 och 1883.

2. Inkomst per person i USA 1964 och 2018.

3. Barnadödligheten i Ryssland 1978 och 2018

4. Hur många barn per kvinna det föddes i Nigeria 1996 respektive Sverige 1996.

5. Hur mycket koldioxid per person släpptes ut i Japan 2014

6. Hur många procent av befolkningen, som är över 15 år, i Mali kan läsa 2011

7. Gå in på ikonen Dollar street och titta på hur en familj i Burundi har det. Beskriv kort vad ni ser.

Slutligen ska eleverna värdera Gapminder som källa

1. Vilken nytta kan de ha av Gapminder i sitt arbete?

2. Är Gapminder en trovärdig källa? Varför/Varför inte?

- För att kunna diskutera trovärdigheten måste ni ta reda på vem som ligger bakom Gapminder, vad är det för organisation eller personer?

- Gapminder har fått kritik, varför då?

Låt eleverna leta upp ett av de fattigaste länderna i världen, därefter gör de en analys hur fattigdomen ser ut i det land de har valt utifrån följande frågor:

1. Beskriv landets geografiska läge, klimat och växtlighet, folkmängd och befolkningstäthet.

2. Vilken möjlighet till utbildning finns det i landet?

3. Finns det tillgång till rent vatten och mat?

4. Hur hög är barnadödligheten i landet?

5. Vilken BNP har landet?

6. Hur ser HDI ut för landet?

7. Hur många kan läsa och skriva i landet?

8. Slutligen, hur många läkare finns det per 1000 invånare?

De kan träna begrepp som hör till arbetsområdet på Begreppsträning – Quizlet

Sidor som kan vara bra för faktainhämtning:

• www.globalis.se

• www.landguiden.se

• www.gapminder.org

• www.ne.se

• https://unicef.se/fakta/fattigdom

• läroboken - Gleerups geografibok

Ge eleverna en kort genomgång till vilka orsaker det kan finnas till ett lands fattigdom.

Låt dem sedan titta på vilka orsaker det finns till att just deras land är fattigt. De ska se samband mellan fattigdom/ohälsa och:

• • Klimat

  • Befolkningstäthet

  • Naturresurser

  • Landets historia - tidigare koloni?

  • Den politiska situationen i landet - inbördeskrig?

Här ska eleverna utveckla sina svar i flera led, hjälpa varandra att förklara, ge olika perspektiv, se att flera faktorer kan hänga samman och underbygga sina resonemang.

För att alla i klassen ska se resonemangen och man vill synliggöra lärandet, kan man använda sig av Problemträdet

1. Rita ett träd på tavlan eller ett stort papper.

2. Skriv orsakerna till fattigdomen, på post-it lappar, på trädets rötter.

3. Skriv följderna av fattigdomen och sätt på trädets grenar.

Ge en kort genomgång om de fattiga ländernas sårbarhet inför de följder vi ser av klimatförändringarna ex. torka, extrema oväder och brist på rent vatten.

Titta tillsammans på filmen Vatten - en global utmaning. (Finns på SLI.se)

Låt sedan eleverna besvara följande frågor:

På vilket sätt har ert land drabbats av de klimatförändringar vi står inför?

Svält på grund av torka/vattenbrist?

Återkommande naturkatastrofer ex. översvämningar, tropiska orkaner och häftiga skyfall?

Vad kan en svår vattenbrist leda till i ert land?

Diskutera hur man ska förhålla sig till vattnet som en global resurs, ska alla ha samma rättigheter eller?

Sätt upp följderna av sårbarheten för landet på ett av trädets grenar.

Låt dem komma fram till några lösningar ut ur fattigdomen för sitt land - Be dem sätta upp lösningarna som “frukter” i trädet.

Ge eleverna en genomgång om hur man värderar källor med utgångspunkt i trovärdighet och vilken relevans de har för deras arbete.

Titta tillsammans på Orka plugga - Källkritik - att söka och granska källor.

Låt sedan eleverna värdera och granska de källor de har arbetat med i detta arbetet.

På vilket sätt har källorna ni har använt er av varit användbara i ert arbete?

Vilka ligger bakom de källor ni har använt er av?

Vad är syftet med sidan?

Anser ni att de trovärdiga? Varför/Varför inte?

En “större fråga” som berör de olika delarna, eller en del i arbetsområdet. Låt eleverna resonera om denna fråga på en lektion.