Människors levnadsvillkor

(då, nu, här eller där)

Ämnesövergripande undervisning i åk 4-9

Anna Svensson, Cecilia Ekelund, Cecilia Friberg, Rebecca Johansson

Gå in i en karaktär och stifta bekantskap med människor från olika tider, platser och med olika förutsättningar. Hur kan livet se ut beroende på vem du är? Diskutera, fundera och förändra din syn på världen då och nu?

Elevers kommentarer:

“Det har varit kul att ha ett arbete med en grupp under flera veckor. Det var roligt att få olika arbeten/uppdrag varje vecka.”
“Man hjälpte varandra så att om en inte förstod så kunde en annan i gruppen förklara hur det var. Det var lättare att vara fler än att typ bara två stycken i en grupp. När man var fler gick det lätt att ha ett samtal när man hade läst något.”

Film av Elliot åk 6

Syfte

Vårt ämnesövergripande arbetsområde riktar sig till elever i årskurs 4-9 och syftar till att eleverna ska få skapa sig en karaktär och på det sättet få en djupare förståelse för människors levnadsvillkor i skilda tidsåldrar och på olika geografiska platser. Samtidigt utmanar vi eleverna i deras eventuella fördomar eller förutfattade tankar och meningar. Informationssökningen ska ske i progression dvs att elever i åk 4 använder sig av några avgränsade källor och de äldre eleverna i åk 9 söker fritt, jämför och motiverar sina val av källor. Ett källkritiskt förhållningssätt ska genomsyra hela arbetet.

Läroplanskoppling

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Likheter och skillnader i levnadsvillkor i olika tider, för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Svenska

Skriva olika sorters texter i olika syften och med olika mottagare. Texter som kombinerar ord, bild och ljud. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola.
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

Informationssökningens progression.

Åk 4 några avgränsade källor
Åk 9 sök fritt och jämför, motivera dina val av källor.

Lärresurser

Google classroom/Fronter
Samhällsperspektiv: Gapminder
Gapminder Dollar street - Bra som trigger för att väcka intresse, visa på skillnader och likheter och få eleverna att fundera över skillnader i livsvillkor.
Creaza - Mindomo eller annat tankekartsverktyg
NE
Läroböcker
UR.se
Sli.se
Appar: My talkning pet- animera foto/bilder.
Skönlitterära böcker
Hungry Planet Family Food Portraits

Exempel på arbets- och redovisningsformer

Bedömning kan ske kontinuerligt under hela arbetsområdet och anpassas till årskurs, behov och förutsättningar. “Familjerna” använder sig av varierade redovisningsformer: Muntligt, skriftligt, via bildspel, film, improvisationsteater samt andra estetiska uttryck.

Kooperativt arbetssätt där varje elev i familjen får en specifik roll.
Diskussionsövningar i helklass kring olika scenarier och händelser. Olika innehåll beroende på grupper och årskurs.
Muntlig presentation inför klassen/mindre grupper.
Dokument delas i familjerna och vid enskilda texter ges kamratrespons vid flera tillfällen - formativt arbetssätt.
Eleverna arbetar med olika texttyper, instruerande, berättande, argumenterande och faktatexter. Några skrivs gemensamt andra enskilt. Några är övningstester och några för bedömning.
Om ni började med 1:1 Titta igenom tankekartan. Får vi svar på våra frågor? Om inte? Vad beror det på? Hur ska vi gå vidare?

Arbetsmoment

Steg 1:

Här väljer ni väg(alternativ 1:1 eller 1:2), se bild, utifrån om ni vill att eleverna ska arbeta med något mer styrt eller om man vill ge eleverna möjlighet att spåna mer fritt. Tidsåtgången i de olika stegen kan variera beroende på grupp och ålder på eleverna

Oavsett vilken väg som valts, sker faktainhämtning via olika medier- filmer, texter, bilder.

Eleverna studerar olika levnadsförhållanden och använder sig aktivt av ett, för åldern anpassat, källkritiskt förhållningssätt.

Alternativ 1:1

1. Eleverna delas in familjer utifrån den tidsålder/geografiska plats ni arbetar med. Eleverna skapar sina egna karaktärer utifrån (av läraren) förberedda familjer med varierande ålder och könstillhörighet, (tänk mångfald) och ekonomiska villkor lottas ut.

- Ex. Kvinna 43 år, barn 14 år, barn 4 år, icke-binär 30 år.
- Ex. Frisör 24 000 kr/mån
- Ex. Studerande 10 000 kr/mån.

2. “Vad vet vi om ………?”. Eleverna använder penna och papper och skriver ner sina tankar. En digital tankekarta används till att samla gruppernas tankar. Denna fylls sedan på under arbetets gång.

Vilka frågor har vi? Frågorna läggs till i tankekartan och besvaras under arbetets gång.

3. Eleverna målar porträtt av sina karaktärer - Bildundervisning kring ansiktets proportioner. Tips på Padlet https://sv.padlet.com/annasvensson05/km8ywmqnosyz

4. Eleverna skriver ett personporträtt se exempel Bilaga 1.

5. Eleverna animerar sina målade porträtt med hjälp av appen “My talking pet”.

Exempel:

STEG 2

Alternativ 1:2

Exempel på hur en mer styrd introduktion kan se ut kan göras utifrån bilder från t ex Projektet “Hungry planet” eller “Where children sleeps”.

Detta kan t ex vara bra att göra om läraren vill att eleverna ska ha en viss spridning i världen. Detta kan även göras utifrån bilder, fotografier eller målningar på olika samhällsgrupper i historien, olika tider mm.

Läraren bestämmer par som ska arbeta tillsammans med varsin familj med olika förutsättningar någonstans i världen. Länk till fotoprojektet; Hungry Planet Family Food Portraits

Eleverna får varsin bild på en familj där dessa är fotograferade tillsammans med deras veckokonsumtion av mat.
Utifrån denna bild får eleverna svara på frågor och spåna fritt kring vilka slutsatser de, enbart utifrån bilden, kan dra om;
1. - Var bor familjen?
  - Hur ser familjen ut? (Namn, yrke, ålder)
  - Hur ser familjens ekonomiska förutsättningar ut?
  - I vilket klimat bor familjen?
  - Vad äter familjen för mat tror ni? Hur mycket äter de?
  - Hur tror ni att det ser ut med vattentillgången?
  - Hur tror ni att de bor? Varför?
  - Hur tror ni att familjens vardag ser ut?
  - Vilken religion tror ni att familjen har?
  - Hur tror ni att det ser ut i landet för övrigt? Har alla det likadant?
När eleverna har fått spåna kring dessa frågeställningar är det dags att tillsammans reflektera kring vad de gjort. Läraren tar fram alla familjer i tur och ordning på t ex en Smartboard. Gruppen som har fått den aktuella familjen får berätta kort om denna varpå klassen får ge respons. Håller de med? Tror de något annat? Därefter talar läraren om varifrån bilden kommer.

Eleverna har sedan den tilldelade familjen att arbeta med under resten av arbetsområdet.

Steg 2

Lektionen börjar med att läraren läser högt en betraktelse av vardagslivet t ex av Sverige idag utifrån vissa förutsättningar. Detta för att väcka intresse för arbetsområdet och exemplifiera vad eleverna behöver ta reda på. Eleverna har tillgång till denna text när de sedan ska jobba själva.

Exempel på inledning av vardagsbetraktelse. Här kan man välja att ta upp det som man vill att eleverna ska ta fasta på i sin egen reflektion.

“Jag vaknar av mobiltelefonens alarmfunktion och snoozar tre gånger. Barnens frukost intas på förskolan/skolan och jag dricker en välbalanserad smoothie. Efter en stund cyklar barnen till skolan och jag tar familjens elhybridbil till arbetet. På vägen lämnar jag familjens hund på hunddagis….”

Eleverna arbetar med sina familjer och tar reda på information kring hur deras vardag och liv ser ut.

Steg 3.

Inleds med tankeväckande filmklipp på förändringar som kan påverkar livet för familjerna, gärna tagna från dagsaktuella händelser.

Exempel på filmer:

“Familjerna” får kontinuerligt förändrade levnadsvillkor som de försöker lösa i sina familjer. Ibland går det kanske inte att lösa utan det blir bara konsekvenser av förändringen. Läraren kan variera om de vill att alla familjer ska få samma förändrade villkor eller om de ska få olika händelser. Detta påverkar naturligtvis hur redovisningen, av vad som händer med familjen, sker.

Exempel på uppdrag/händelser:

En i familjen blir av med sitt arbete, hur prioriterar ni om?
Ekonomisk lågkonjunktur
Pesten härjar i staden och era grannar blir smittade. Vad gör ni?
Torka råder och det blir missväxt, hur ska ni nu få mat?
Männen kommer hem från tre års vikingatåg. Hur blir de mottagna och hur påverkar deras återkomst livet i byn?
Revolution utbryter i landet och militärjuntan griper makten och inför undantagstillstånd.

Eleverna behöver söka fakta (digitala och analoga) och resonera sig fram till olika lösningar. Här är det av största vikt att arbeta källkritiskt.

Utmaning:

Prova gärna att få in fler ämnen i arbetet. Tänk att laga mat från olika tider och bjuda varandra eller vårdnadshavarna på. Eller att diskutera familjens påverkan på klimatförändringar utifrån ekologi eller etiska överväganden i fråga om genmanipulering för att lösa svältkatastrofer.

Att skapa kontakter med skolor och elever i olika delar av världen för att kunna utbyta kunskaper och berättelser om förutsättningar för vardagslivet mm, vore spännande och kunde förmodligen öka elevers motivation och engagemang.

Källkritik

Page updated

Report abuse